Ja, alltså, nu kan det vara så att jag låter lite som en skiva som hakat upp sig, mycket eftersom jag är rätt säker på att jag nämnt detta flertalet gånger tidigare (fast det nog var ett tag sen nu) men är det ett viktigt ämne så.
Jag HATAR verkligen att känna mig HJÄLPLÖS!!
Om någon jag älskar skriver saker som "HUVUDVÄRK", med versaler, och "har nog aldrig känt mig såhär trött tidigare", ja då blir jag lite smått galen. Den där delen av hjärnan som har hand om omvårdnad lyser upp som himlen vid tolvslaget på nyårsafton. Jag bara måste ju göra något. Vara där...typ som nu! Men kan jag? Svar: Nej.
Hade jag sedan kunnat göra något? Troligen inte, men jag hade gjort mitt bästa.
Sett till att när arbetsdagen var över hade något gott att dricka funnits till hands (alkoholfritt förstås). Till detta det bästa jag hittat i matväg ombord... Sen skulle jag satt en huvudvärkstablett vid sidan om (om jag nu faktiskt trodde någon skulle ta den).
Efter en dusch, mat å dricka hade massage och lite oskyldig närhet erbjudits. Sen bums i säng, å troligen efter att jag suttit å pratat en massa strunt hade jag nog ganska snart hört djupa andetag å snarkningar intill mig utan problem :P
Hade jag sen fått göra allt detta? Med all sannolikhet inte... Hade jag frågat lov? Absolut inte! ;)
Men nu sitter jag här istället och kan bara skriva "Ta hand om dig" osv. Om jag ändå kunde låta bli att bry mig... Aldrig blir jag van...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar