Jag måste försöka skriva ikapp. Jag har menat och menat men vännerna "tid" och "inspiration" har inte kunnat enas om vilken dag de hade tid att träffas. Idag blev det då, tiden är här...inspirationen, ja och nej. Men jag måste koncentrera mig på annat än idag, gillar inte idag. Samma gäller imorgon. Som tur är är det JOBB som gäller imorgon till stor del så dränker jag bara hjärnan med musik fram tills det ska det nog gå bra. Just nu stirrar jag mig bara blind på bokstäverna som hoppar upp en efter den andra på dataskärmen. Efter detta sen...GOD KNOWS! Tur jag har mycket att skriva.
Sen jag skrev sist har dagarna varit rätt fulla...mycket hålligång. Det betyder inte de varit intressanta...jag skriver nu om diverse "höjdpunkter" och sen är det bara att tänka att jag nästan varje dag jobbat, varit ute å motionerat nästan alla dagar. Agerat biljettbokare. Chattat, fb, qruiser, lagt alldeles för mycket tid på det egentligen, vet inte var de där dygnen med 27 timmar som jag utlovats har lämnat.
Börjar med torsdag 20:e mars. Vi var från jobbet ute å åt med 2 av kollegorna. En som fyllde 60 och en som pensionerades. Maten var god, man åt alldeles för mycket. Är som just nu inte van med allt för mycket mat på en gång och speciellt inte massor av kolhydrater. Jag mådde som jag förtjänade på natten :P
Egentligen var det inte detta jag skulle skriva om men ja... Stället vi åt på har inte alltid varit en restaurang...oo nej. Trots att renoveringar och omändringar hade gjorts hade jag ändå minnen av hur det varit förr. Jag hade nämligen varit just i den byggnaden en och annan gång förut. Det kändes lite konstigt. Trapporna upp frestade, jag skulle gärna smugit upp och sett mig omkring lite, hur mycket som hade ändrats där egentligen, men jag avstod, å det var nog lika bra det.
Egentligen var det inte detta jag skulle skriva om men ja... Stället vi åt på har inte alltid varit en restaurang...oo nej. Trots att renoveringar och omändringar hade gjorts hade jag ändå minnen av hur det varit förr. Jag hade nämligen varit just i den byggnaden en och annan gång förut. Det kändes lite konstigt. Trapporna upp frestade, jag skulle gärna smugit upp och sett mig omkring lite, hur mycket som hade ändrats där egentligen, men jag avstod, å det var nog lika bra det.
Lördagen 22:a mars. Två saker jag minns
# 1. 20 brankårister i matsalen på jobbet. Me like. Jag frågade min sjuksjöterskevän, densamma som har hand om min medicinering ( :p ) om det var ok om jag bara gick å ställde mig där å tittade. Det var ok men eftersom risken var stor att män i vita rockar skulle komma å föra bort mig var det nog bäst att jag avstod. Nu var de ju i verkligheten inte sexigt klädda med bara överkroppar...det var nog endast i mitt huvud.
# 1. 20 brankårister i matsalen på jobbet. Me like. Jag frågade min sjuksjöterskevän, densamma som har hand om min medicinering ( :p ) om det var ok om jag bara gick å ställde mig där å tittade. Det var ok men eftersom risken var stor att män i vita rockar skulle komma å föra bort mig var det nog bäst att jag avstod. Nu var de ju i verkligheten inte sexigt klädda med bara överkroppar...det var nog endast i mitt huvud.
# 2. På kvällen konsert på Scala. David Myhr från Sverige, den mänskliga jukeboxen. Det var han verkligen. Kunde allt med Beatles å då menar jag verkligen ALLT. Fin konsert, synd det var så lite folk i publiken.
Oavsett, det jag minns bäst från kvällen var de färska grisarna. Jag tänkte att en kan jag väl äta...det blev 2...jag slutade sen räkna. Fy på mig alltså. Men dagen efter, mådde SÅ dåligt. Nu var det dags att skärpa sig igen.
Oavsett, det jag minns bäst från kvällen var de färska grisarna. Jag tänkte att en kan jag väl äta...det blev 2...jag slutade sen räkna. Fy på mig alltså. Men dagen efter, mådde SÅ dåligt. Nu var det dags att skärpa sig igen.
Tråkigt tråkigt tråkigt. Kommet inte på något intressant som nu skulle ha hänt som skulle behöva tagas upp här, men i dagens sinnesstämmning tänker jag nog hellre inte särskilt klart
Jag hoppar då till torsdag 27:e mars. Kväll. Klockan var strax före 22. Just kommit in från en timmes lenkki på lite mer än 7 km. Ställde mig i duschen. En märklig känsla, väldigt glad, men ändå, mycket nedstämd. Vattnet kunde inte bli varmt nog. Inte för att jag frös, jag bara tänkte, men alla tankar gick i kors:
- Jag hade börjat dagen med att fara till Jakobstad med buss. Jag var ute en timme tidigare än nödvändigt men detta var ändå bussen som passade bäst... Jag hann knappt stiga ur den innan jag såg bilen komma glidade. Jag hade egentligen inte tänkt stiga av här men bussen stannade här och på busschaufförens min kände jag att kanske detta nog ändå var min hållplats. Men inget ont som inte för något gott med sig, jag kom i alla fall fram till att föraren till den silverfärgade bilen tydligen ser lika bister ut redan från morgonen, detta INNAN han ens sett mig. Alltid något. Klockan gick och nån timme senare vae mitt ärende på Malmska uträttat efter diverse springande.
Mitt ärende sen, nåja, inget jag avslöjar ännu men papperna jag därifrån fick var en pusselbit i ett livspussel jag håller på att lägga...en ganska stor förändring på ett sätt. När allt blir mer aktuellt och officiellt talar jag mer klarspråk om saken.
- Jag hade börjat dagen med att fara till Jakobstad med buss. Jag var ute en timme tidigare än nödvändigt men detta var ändå bussen som passade bäst... Jag hann knappt stiga ur den innan jag såg bilen komma glidade. Jag hade egentligen inte tänkt stiga av här men bussen stannade här och på busschaufförens min kände jag att kanske detta nog ändå var min hållplats. Men inget ont som inte för något gott med sig, jag kom i alla fall fram till att föraren till den silverfärgade bilen tydligen ser lika bister ut redan från morgonen, detta INNAN han ens sett mig. Alltid något. Klockan gick och nån timme senare vae mitt ärende på Malmska uträttat efter diverse springande.
Mitt ärende sen, nåja, inget jag avslöjar ännu men papperna jag därifrån fick var en pusselbit i ett livspussel jag håller på att lägga...en ganska stor förändring på ett sätt. När allt blir mer aktuellt och officiellt talar jag mer klarspråk om saken.
- Timmarna efter detta, många soliga timmar, spenderades sen mef en speciell person. Jag kan egentligen inte riktigt lägga ord på hans betydelse i mitt liv. Han gav mig ett liv.., ett liv när liv egentligen inte fanns. Å ännu gör han det samma, berikar livet, ännu har han många fingrar med i spelet. Mycket prat. Mycket skratt å leenden.
- Timmarna gick snabb mot eftermiddagen...jag hade nästa plan på agendan klockan 18:00. Konstigt nog drog allt ut på tiden...hmm...å jag var hemms ca. en kvart innan detta. Stressad ja, men inga problem, jag h8an reda upp både lägenhet å mig själv innan jag som en skänk från ovan slog ner på torget minuten före 18:00, å var ändå i god tid. Ibland kan jag verkligen uppskatta personer som inte kan hålla tiden :P Träffade då "min" lilla spanska advokat. En OTROLIGT trevlig och energisk typ. En jag VERKLIGEN vill ha i mitt liv framöver.
Detta var bara en bråkdel av vad som fanns i huvudet, men det skulle räckt gott å väl. Frågor som "om jag verkligen behöver fler trevliga personer i mitt liv?" dök upp. Jag har ju en del såna men i det läget stannar det ju alltid. Behövs det fler som bara finns där å är trevliga? Svaret är antagligen ändå, JA!
Jag hade kommit in först efter klockan halv 10 på kvällen. När jag efter duschen satte på i soffan å knäppte på TV insåg jag att jag helt glömt bort seriestarten jag väntat på från TV4, "Badhotellet". Efteråt insåg jag att det var lika så bra...tror inte jag just då, just där, hade klarat särskilt bra av varken SPRÅKET eller delar av ENSEMBLEN. Just saying.
Jag hade kommit in först efter klockan halv 10 på kvällen. När jag efter duschen satte på i soffan å knäppte på TV insåg jag att jag helt glömt bort seriestarten jag väntat på från TV4, "Badhotellet". Efteråt insåg jag att det var lika så bra...tror inte jag just då, just där, hade klarat särskilt bra av varken SPRÅKET eller delar av ENSEMBLEN. Just saying.
Å till sist på kvällen...en kort stunds chattande. Jag kunde väl klarat mig utan det. Å appropå chatt...att det kan betyda så mycket att få kommunicera med någon på det viset. Det finns en sparad konversationshistorik jag aldrig kan radera. Min medchattares profil finns inte mer, jag har aldrig hört hans röst, men hans ord finns där. Jag tror på dessa ord, jag tror han menade dem...att det kunde funnits något där. Eller så var det bara en dröm...det också. Undrar om drömmar kan bli för många.
Fredag 28:e mars.
Jag hade tidiga planet, å sena planer. Inget därimellan. Det började med jobb från morgonen för att sedan avslutas med bio ( Captain Amerika) och Subway, tillsamman med Sanni. Trevlig kväll å bra film. Kort å gott.
Jag hade tidiga planet, å sena planer. Inget därimellan. Det började med jobb från morgonen för att sedan avslutas med bio ( Captain Amerika) och Subway, tillsamman med Sanni. Trevlig kväll å bra film. Kort å gott.
Alla timmar mellan detta satt jag mest å önskade, hoppades, drömde mig bort å latade mig. Naturligtvis borde jag också tillägga denna statusuppdatering, en viktig del av dagen:
"The BITCH is NOT happy!! 😈
Mina nerver redan dåliga...vreden så nära. Klockan är 18:00 när jag iklädd mjukisbyxor å t-shirt stiger i skorna å drar på mig jackan för att inhandla 1/2 vårrullsfrossa. So far so good. Men vad händer? Jo, inga vårrullar, slut med dagens försäljning tydligen...va FAN (jag svär ofta nuförtiden) är det för något. Not my day.
På något sätt ser jag nu framför mig en filmscen där omgivningen skanderar "She's gonna blow, she's gonna blow!!"
Så kommer vi tillbaka till idag. Jobbade från morgonen...tankarna vandrade inte. Slutade, å gick via torget och jag fick mina VÅRRULLAR. Happy. Jag fick också frågan jag alltid får när jag köper dem "Ska du ha vänner?" Jag ler då bara glatt å ljuger friskt "Ja, det ska jag". Sanningen är ju naturligtvis att de gånger....kanske en handfull per år, som jag köper världens godaste vårrullar så handlar det om FROSSA å jag ska ha varenda jävel för mig själv.
Oj så gott det var...det var min MIDDAG det...utan efterrätt!
Nu avslutar jag...broderar inte ut mer...det blir lätt för mycket...å börjar rättstava å sedan plocka ihop inlägget med bilder å sånt. Kvällens planer enkla:
En lenkki.
En dusch.
Film, film, film...
Det börjar bli mörk ute. Lite mysigt. Jag sittet här ensam. Det börjar göra ont. Men puschar mig igenom det. Och är glad, SÅ glad att jag inte besitter övernaturliga krafter. Teleporti t.ex.... Jag kunde plötsligt bara dyka upp. Eller tänk att kunna styra vädrets makter...en blixt kunde slå ner...helt oväntat...en brand kunde starta.
En lenkki.
En dusch.
Film, film, film...
Det börjar bli mörk ute. Lite mysigt. Jag sittet här ensam. Det börjar göra ont. Men puschar mig igenom det. Och är glad, SÅ glad att jag inte besitter övernaturliga krafter. Teleporti t.ex.... Jag kunde plötsligt bara dyka upp. Eller tänk att kunna styra vädrets makter...en blixt kunde slå ner...helt oväntat...en brand kunde starta.
Jag ÄR verkligen inte så snäll som alla tror...remember that.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar